Hur ska du göra för att veta när det är bäst att tänka om?

Du har planerat, så gott du kan, du vet att det finns ett vattendrag som kan innebära att du behöver vada, och när du väl står där så ser det mycket svårare ut än förväntat, och du är inte säker på om du borde trampa i eller inte. Att få en överblick över vad som kan hända kan vara svårare än många först tror.

I det här inlägget hoppas vi att du kan ta med dig början på ett lite större omdöme, några saker du kan tänka på vid vad och förhoppningsvis en förståelse om att det inte alltid bara är tuta å köra så löser det sig.

Olika risker vid vad

Det första uppenbara är risken att tappa balansen och ramla i. Men varför det händer beror på en mängd anledningar. Nu kommer jag gå igenom några av dessa anledningar i ordning från mest sannolikt till minst, även om det också finns fler än så.

1. Du har för bråttom. Dålig planering och dålig förberedelse väl på plats är kanske den största boven som skapar flest olyckor. Man har helt enkelt inte gjort sin planering för var man bör vada, har inte tagit reda på varför en plats är lämplig över en annan, och väl på plats går man bara huvudstupa rakt i utan att förstå situationen, ganska självklart att något kommer gå snett för att man blir överraskad.

2. Du har missbedömt vadet. Antingen är det djupet, kraften i strömmen, tiden det tar att gå över och kyleffekten. Troligtvis en kombination av alla. Det här är väldigt vanligt och mycket hjälps givetvis av erfarenhet, men med bra planering och lite studier av vattendrag och vad innan du är på plats kommer hjälpa dig också och skapa förutsättningar för att komma över säkert.

3. Stukningar & Snubblingar. Fler vanliga risker som är i kombination med mycket annat, men största anledningen till att det här händer är för att man har för bråttom genom vattnet. Det här är en teknikfråga och något du givetvis får lära dig under våra turer där vi vadar. Nyckeln är att ta det lugnt, använda stavar och förflytta en fot i taget och stå säkert innan du flyttar nästa. Det blir viktigare ju djupare och aggressivare forsen är, och ju svårare underlaget är.

4. Nedkylning. Inte det mest uppenbara, men planering spelar en stor roll här. Ju längre tid du spenderar i vattnet, och ju kallare, djupare och starkare strömmen är desto mer blir du exponerad för kyla. Är det därpå fuktigt och kallt i luften får din kropp mycket svårare att återhämta sig på andra sidan. Det här är ännu en anledning till att jag förespråkar trailskor, för att de tillåter mig att bara gå vidare utan paus som hindrar mig från att bli varmare. Ett annat tips jag verkligen rekommenderar är att förbereda snacks eller en energibar att äta direkt efter vadet medans du går, så hjälper det också till med att hålla igång motorn.

Men vänta nu, det här med att bli meddragen i strömmen då, det är väl en risk? Absolut, men här går jag igenom risker som är sannolika utifrån alla de platser jag tycker man ändå bör kunna vada. Jag anser att finns det en faktisk risk för att bli meddragen i strömmen så har man valt fel plats. Kom ihåg att rätt plats är inte rätt plats hela tiden. Vattenflöden skiftar konstant, med nederbörd, med snösmältning och med årstid, och med tid på dygnet. På våra resor hjälper vi dig att förstå hur du vadar, men också var det är lämpligt, när och varför.

Hur identifierar vi problemet?

När du väl står där kan det vara alla möjliga saker som far genom huvudet. Hur djupt är det egentligen? Hur snabbt osv osv. Det viktigaste du kan göra här är att faktiskt ta dig tid att rekognosera ordentligt. Gå uppströms och nedströms för att hitta platsen, en höjd hjälper också till med överblick, och väldigt ofta i fjällen är det just så att bäckarna rinner i naturliga raviner som gör att du får höjden automatiskt.

Det är hyfsat viktigt att ha studerat vattenflöden i teorin för det här, även om det inte är ett måste, men det hjälper dig helt klart att förstå vad det är du tittar på. Men några regler är ganska intuitiva både att hålla i huvudet men att förstå väl på plats. Till exempel:

Vatten forsar snabbare ju smalare kanalen är. Men det innebär också att det blir djupare. Kom hela tiden ihåg att det är samma mängd vatten som ska komma ner oavsett hur terrängen formar sig.

Vattnet halverar i tryck om kanalen delar sig i 2, och 3 för 3 osv. Det innebär att hastigheten minskar, och djupet minskar. Därför kan det väldigt ofta vara lämpligt att vada där vattnet grenar sig. Leder går ofta här.

Grumligt turkost vatten är oftast för att det är slam från glaciärer. Vadar du här får du vara beredd på att vattnet är väldigt kallt! Är det dessutom djupt och hårt strömmande är kyleffekten stor!

Vitvatten, skummande vatten betyder oftare att det är ganska grunt snarare än djupt. Men det är i kombination med hur snabbt vattnet forsar, använd det här för att träna ditt omdöme och lägg märke till hur vattnet beter sig.

Ett annat problem är dålig sikt genom vattnet. I fjällen innebär det här ofta att det är glaciärvatten, se den tidigare punkten. Men det innebär också att botten blir helt och hållet något att läsa för dina fötter. Sakta ner och ta en fot i taget. Kom ihåg att även blinda personer faktiskt fjällvandrar och vadar!

Att tolka problemen handlar i stort om en kombination av förberedande kunskaper, och att ta dig tid att göra det på plats.

---

Kom ihåg att även blinda personer faktiskt fjällvandrar och vadar!

FJÄLLKLOKA PERSPEKTIV

När och var vi inte vadar

Bygger man större broar över en jåkk eller älv i fjällen innebär det oftast att det inte lämpligt att vada just där, men det kan också handla om att det är en vältrafikerad led och att man vill öka tillgängligheten för fler besökare. Det är inte alltid självklart. På många platser går det jättebra att vada även fast det finns en stor bro. Likväl finns det platser där det bara är en liten träbro men det vore jättekrångligt att vada.

Det tydligaste i Fjällklokas resor är att vi inte vadar där konsekvensen av ett fall är för hög, och det är nästan alltid där det finns chans att du dras med strömmen och kan skada dig. Om det är en stark ström och ett vattenfall bara en liten bit nedströms är det ganska uppenbart en sämre plats. Inte lika uppenbart är det om Vi vadar på en plats där en älv är grenad, men direkt nedströms försvinner förgreningen så  älven blir både djupare och mer ström.

Var vi inte vadar handlar alltså om en lång rad olika element som tillsammans bildar en total riskfaktor. Följer du med på en kurs kommer du lära dig på plats och förstå detta.

NÄR vi inte vadar är en ännu roligare fråga. Kanske är det också något mer konkret att lära sig. Här handlar det t.ex om våran energinivå, vädret, utrustning och andra omständigheter som ändå är greppbara. I korthet:

Vada inte när du är för trött, eller är låg på energi. Då kommer det vara lättare att göra sämre beslut, och svårare att få igen energin och värmen på andra sidan.

Planera inte för att vada när vattennivån är som högst utifrån tid på dygnet. Det brukar vara ungefär mitt på dagen, men det kan vara svårt att se tydliga mönster. Tidigt morgon och sen kväll brukar vara bäst, men det för också med sig sina egna utmaningar.

---

Vad vi kan göra istället

Men var och när ska vi vada då?

Nu ska jag vara ovanligt rakt på sak. Vi vadar när vi har planerat för det, när vi känner oss bekväma med vadstället, när vi känner oss starka och har extra energi, och när vi ser att konsekvenserna av vadet är hanterbara på andra sidan. Simpelt, eller hur?

Det händer givetvis att det dyker upp oförväntade vad i fjällen, och det betyder inte att du inte planerat bra nog eller att du gjort något fel. Fjällen är föränderliga och vatten mer än något annat skiftar hela tiden. Med rätt kunskaper kommer du inte ha problem att lösa ett oförväntat vad även om det skulle dyka upp spontant runt ett hörn. Kasta dig bara inte hejdlöst in i det.

Vi vadar på den plats där terrängen skapar bäst förutsättningar för det vattendraget. Men det här innebär inte att du ska ta dig 300 höjdmeter längre uppströms för att vattenmängden är minimal där uppe i jämförelse. Vadet är inte hela dagen, och inte hela turen. Gör en avvägning om total energiförbrukning och bedöm vadet tillsammans med allt annat. Det kan absolut vara så att du behöver ta dig lite högre upp i landskapet för att vattennivån är lägre där, men det kan också vara så att du behöver gå längre ner för att vattnet saktar ner när terrängen planar ut.

Det bästa är att alla vatten är olika och också det som gör det så himla roligt och spännande! För mig är vadningen en av höjdpunkterna under vandring för att det innebär lite problemlösning och spänning.

Sammanfattning

Så när är vadet för riskabelt då?

Vadet är för riskabelt när du känner det i magen, när du är osäker på din förmåga när du tittar på vattnet, och när konsekvenserna av ett misslyckande är för stora. Du ska inte vada på gränsen av din förmåga heller, om din förmåga är 10, vada då i på mer än en 6a så kan du känna du har kontroll, och marginal.

Det här betyder inte att du inte kan utmana dig, men se bara till att göra det i lagom steg och med en rimlig dos adrenalin. Självklart vill vi fortsätta utvecklas, och det gör vi inte heller om vi bara plaskar i där det är vattenpölsdjupt.

God tur och njut av ditt nästa vad!